Emma (din granne)

30 april 2013 21:49

Gumman, tänk inte så. Du får inte göra så. Jag vet att det är svårt att stå emot och alla dom där tankarna dyker upp ibland men man måste lära sig att hantera dom. För man ångrar sig sen efteråt om man gör något dumt. Och det kan leda till allvarliga saker. Som med mig. Du vill egentligen inte det, det vet jag. Och har du såna tankar så kom in till mig. Vi kan prata, hitta på något. Så att du får något annat att tänka på. Jag finns alltid för dig, du kan komma in till mig dag som natt. Jag hjälper dig så gott jag kan.
Puss på dig, älskar dig.

Åsa

30 april 2013 23:11

Det är inte värt att skada dig. Du måste kämpa. Det är inte alltid lätt. Tids nog vänder livet till det bättre. Det är en process som kan ta flera flera år. Men det blir ljusare och lättare att leva ju mer man bearbetar sådant man varit med om. Men man kan halka på vägen då gäller det att resa sig. Väga för och nackdelar, vill jag må såhär dåligt, är det värt att sluta kämoa, vill jag leva eller ta livet av mig, tror jag på min egen styrka att leva. Du har bara ett liv. Du är ämnad att leva det ge inte upp. Styrkekram